Jag älskar turlivet!

Dag 136. 20 maj. Ytre Sortvik – Indre Kåfjord 40 km 15 möh

Turen närmar sig nu slutet med stormsteg. Inser nu till exempel att detta är mitt näst sista inlägg. Utöver allt det som händer dagligen så har ju så mycket mer som jag under turens gång kommit på att jag vill skriva om. Jag skulle exempelvis kunna skriva om hur otroligt gott havet doftar just nu. Att det har en fräschör som man känner hos tvätt som fått torka utomhus och hur det kan komma sig. Jag skulle kunna berätta om den vackra rödräven som vi igår såg spatsera fram på stranden i jakt på mat eller så skulle jag…

Ja många tankar snurrar i huvudet. Tänkte börja med att berätta hur dagen har varit, sedan försöka förklara hur det känns att närma sig slutet och så avsluta med en dikt.

Vi tältade bredvid en fors i natt och dess mäktiga brus vaggade mig snabbt till en otroligt tung sömn. När vi vaknar är det molnigt men lagom som vi börjar traska så spricker det plötsligt upp och vi får inleda dagen med ett mäktigt glitter som följer oss i havet.

20130520-212225.jpg
Vägen slingrar sig fram utmed kustlinjen, till vänster om oss reser sig ofta höga bergväggar prydda med purpurbräcka och till höger stupar det ner i havet.

20130520-212259.jpg
Vi träffar idag flera andra människor som är ute på långtur. Först ett gäng trevliga holländare som stannade för en pratstund. Vi är visserligen på en Europaväg men det är inte så värst mycket trafik så hela sällskapet på åtminstone 8 bilar stannade till. Det visade sig vara ett gäng som var ute på biltur runt hela Östersjön, skaplig utflykt det.

20130520-212325.jpg
Dessutom träffar vi idag ett par tjejer och ett par killar som precis startat sina Norge på langs turer. Båda sällskapen cyklade och hade Lindesnes fyr som mål inom 5 veckor. Kul att möta någon som precis startat sin tur, blir väldiga kontraster och jag blir väldigt cykelsugen men mer om det strax.

Vi har därtill fått uppleva ett par riktigt sköna pauser i solen. När jag börjar försöka sätta ord på en sådan paus inser jag ännu mer hur fantastiskt det är. Vi sitter på fjällheden i lä bakom en sten. Solen värmer och det ser ut som att någon kastat ut en näve diamanter i det stora havet som böljar framför mig. Bakom mig så reser sig höga snöklädda fjäll. Runtomkring kan jag se renar som strosar omkring och beter. Ute på havet guppar två skarvar och en havstrut. Uppe i skyn seglar tre havsörnar på uppvindarna. Jag känner hur den friska väldoftande havsbrisen smeker mitt ansikte. Jag ler och är fullständigt närvarande. Jag är här och nu precis där jag vill vara och somnar. Jag vaknar av att Niclas rör på sig och vi går vidare till ett annat här och nu, minst lika bra.

Vi ligger nu i tältet och ja hör hur vågorna rullar in, mot stranden nedanför alltså. Jag trivs otroligt bra med att vara på tur och därför känns det nu vemodigt att den går mot sitt slut. Nordkap råkar ju vara vårt geografiska slutmål men själva huvudmålet har ju varit att få vara ute på tur hela vintern och om några dagar är det slut med det. Jag kan ju inte påstå att det kommer som en överraskning. Vi verkar komma fram just den 23:e maj precis som vi tänkte när vi satt med all planering i december. Likväl känns det som att det kommer plötsligt. Jag ser självklart fram emot att få träffa familj och vänner. Jag känner också en väldig tillfredsställelse med att vi ser ut att klara av denna minst sagt seriösa tur. Det är långt ifrån självklart för det är väldigt många saker som kan gå fel. Men när vi idag mötte de som precis startat sin tur blev jag ändå lite sugen på att skaffa cyklar och bara vända om vid Nordkap. Fast när jag tänkte lite mer på det känns det ändå rätt bra som det är nu. Det känns bra att få ta bilen söderut på fredag. Det är trots allt långa skidturer jag brinner allra mest för, men å andra sidan något jag vill göra igen.

En av alla trevliga människor vi mött utmed vägen är Marie om vi träffade i Sälka. Hon skrev för ett tag sedan och tipsade om Karin Boyes ”I rörelse” Jag har hört de första raderna tidigare men de har aldrig landat hos mig förut. Vet inte vad Boye tänkte när hon skrev denna dikt men den stämmer väldigt bra in på turlivet och får runda av dagens inlägg.

”Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.”

/David

Annonser

16 thoughts on “Jag älskar turlivet!

  1. Det är så gott att läsa dina och Niclas braiga funderingar. Särskilt denna. Det ska bli spännande att höra mer om er fantastiska tur. 27 oktober är bokat i Tabergs Missionskyrka. Ha det nu så bra!
    Ingemar

  2. Hej! Har kikat in här titt som tätt och följt er vandring och tänkte jag skulle lämna en hälsning 🙂 Fantastiskt roligt att ta del av både text och bilder. Vilket äventyr! Mvh Susanne

  3. Följt Er och läst så gott som varje dag! Sett fram emot att kolla på Fejan vilka upplevelser Ni haft under dagen ; ) . Börjar närma sig slutmålet och jag och Stefan får säkert höra lite närmare detaljer när Nicke kommer på hemmaplan igen! Vilket äventyr Ni gjort tillsammans!
    Kram på Er / Lisa – Ristägtsvägen 12

  4. Jag hoppas på en bok där ni samlar ihop era upplevelser, både fysiska och mentala. Ni har ju förmågan att skriva båda två och i alla fall en köpare!!!

    • Tack för de värmande orden. Skulle verkligen vara kul att få sammanfatta turen med en bok. När vi går till förläggarna med manus måste det ju väga tungt att veta att vi har åtminstone en köpare.

      /David och Niclas

  5. Vad jag kommer att sakna era berättelser. Jag är så glad att ha fått följa er på er färd. Tack för alla fina texter. Vilken bedrift ni gjort och vilket minne för livet. All lycka önskar jag er båda fina killar.
    Barbro

  6. Tänk att ni nu snart är framme vid ert slutmål! Vad ska man nu läsa för inlägg på nätet? Det har varit så kul att kunna följa er i min egen vardag i Östersund ! Lycka till med de få mil ni ni har kvar! / Stefan Ax

  7. Fina ord David. Och tänkvärda. Tack! Otroligt häftigt att ni snart är i Nordkap! Vilken färd det blev, eller är! Precis som andra skriver här så kommer även jag att verkligen sakna att läsa era inlägg varje dag. Men, jag instämmer med Pia och hoppas på en bok framöver 😉

    Imorgon far jag upp till dubbelbeckasinerna och de andra i Handöl/Ulvån. Och tänk; snart är ni där igen också 🙂

    Njut nu riktigt av de kommande dagarna!

    • Tack Johan! Du får hälsa dubbelbeckasinerna, vi kommer som sagt snart.

      Kul att vi nu fördubblat en eventuell upplaga. Det känns stort.

      Vänliga hälsningar
      David och Niclas

  8. Vad tusan, jag kan väl köpa en bok jag med! 🙂
    Härligt jobbigt pojkar, har varit väldigt roligt att följa er! Hoppas omställningen till det ”normala” livet kommer gå bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s