Valsafari

Dag 135. 19 maj. Olderfjord – Ytre Sortvik 32km 10 möh

Fyra steg på de vita strecken. Tre steg mellan de vita strecken. Totalt sju steg. Proceduren upprepas tills det att summan av alla streck, mellanrum och steg blir någonstans runt 30 kilometer. Då har ett stort antal av de vita strecken som markerar vägrenens kant passerats. Men att räkna steg och streck under vandringen är inte bara fruktansvärt tråkigt, det förtar hela syftet med att vara ute på tur. Jag föreslår en perspektivförskjutning som innebär att blicken lyfts från marken och istället för att fokusera på vita streck i vägen får blicken vandra fritt mellan marken, horisonten och himlen. Ständigt pendlandes från sida till sida. Nu kan naturen insupas i hela dess prakt! Med denna enkla förändring av synens placering kan alltså en utomhusvistelses hela mening gå från ett mekaniskt förflyttande av kroppen från punkt A till punkt B till att istället bli ett möte med den natur som omger oss. Den natur som kan skänka oss så mycket intryck, bara vi är beredda att ta in den.

20130519-200620.jpg
Jag anser att människan har förmågan att tänka fritt. Vi kan alltså välja vilka perspektiv vi vill applicera på händelser och företeelser som inträffar i livet. Ett exempel från dagen: Efter flera dagars promenad på hårda asfaltsvägar börjar delar av kroppen ta stryk. Mina fotleder är väldigt stela och gör bitvis ont. Jag skulle kunna välja att förbanna hela situationen. Men det som gör ont är uthärdligt. Jag är glad över att ha en kropp som fungerar, mestadels helt smärtfritt, och som inte begränsar mig i vardagen. Den smärta jag känt idag ger mig snarare motivation att fortsätta försöka hålla kroppen funktionell så att jag även i framtiden slipper bli begränsad i mitt liv på grund av smärta i rörelseapparaten. Det är livskvalité för mig.

Idag har vi vandrar på E69:an som slingrar sig fram längs Porsangerfjordens västra sida. Doften av salt hav träffar mig samtidigt som blicken vandrar längs en delvis snötäckt fjällsida. Hav möter fjäll. Kontrasterna är totala.

20130519-200351.jpg
Djurlivet har idag bjudit på något extra spännande. I alla fall för två personer från det svenska inlandet som spenderar mycket av sin tid i fjällvärlden. Vi har sett valar! Livs levande valar ute i det fria. Ett helt gäng tumlare visade sig för oss medan vi satt på stranden för en liten paus. Tumlare är släkt med delfiner och är en liten val med trekantig ryggfena. Dom lever ofta i flockar med upp till tio djur. Vi kunde höra hur dom snabbt tog ett andetag varje gång dom kom upp ovanför vattenytan. Vi blev sittandes bra länge.

Lyft blicken och hitta nya perspektiv!

/Niclas

Annonser

4 thoughts on “Valsafari

  1. Det var hyggelig å treffe dere. Nå forlater dere Porsanger kommune. Lykke til videre, og jeg håper føttene tåler de siste milene!
    Hilsen Egil, presten.

    • Hej Egil!
      Tack ska du. Kul att du skrev en hälsning till oss. Det var verkligen ett nöje att få fira 17:e maj med er i Lakselv. Vi fick träffa så mycket hyggligt folk som alla var trevliga mot oss.
      Vi hoppas folket i Nordkapp är lika hyggligt.

      Vänliga hälsningar
      David och Niclas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s