Barneskirenn

Dag 103. 17 april. STF Sitasjaure – STF Hukejaure 19,5 km 875 möh

Långt långt bort i en annan värld hör jag att Niclas alarm ringer. Jag sover som vanligt under turen väldigt tungt men sakta vaknar min kropp till liv och inser att det är morgon. Fortfarande liggandes under täcket så sträcker jag mig mot gardinen för att se vad det är för väder ute. Blå himmel! Det skulle ju vara molnigt enligt prognosen. Därtill ett underbart ljus över det 1810 meter höga Kallaktjåkkå i söder. Uppvakningsprocessen tar nu ordentlig fart. Huvudet blir klarvaket på direkten och jag hoppar i kläderna och tar med mig kameran ut på en fotorunda. Det är helt tyst förutom dalriporna som spelar för fullt så här års. Solen värmer redan i ansiktet och landskapet är fantastiskt vackert med sina långa morgonskuggor.

20130420-184318.jpg
När jag kommer in igen har Niclas redan hunnit koka blåbärsgröt och vid 07.30 börjar vi skida. Dagens sträcka är bara 19,5 kilometer och vi följer skoterspår som under natten frusit till och blivit hårda och snabba. Detta gör att vi är framme redan till lunch utan att ha tagit ut oss särskilt mycket. Petter Northug skulle kallat dagens etapp för ett barneskirenn. Men vi tycker att det är fantastiskt lyxigt att få så här mycket tid att njuta på stugan. När vi kommer fram hälsas vi varmt välkomna av Assar och Ann-Cathrine. De tycker det är väldigt kul att det kommer svenskar som går Norge på langs för det är första gången under deras tjugo år på Hukejaure. Vi blir bjudna på varm saft och hembakta mandelkubbar, otroligt gott.

20130420-184333.jpg
På stugplats ska man hugga ved och bära in vatten så att det finns mer i stugan när man lämnar än när man kom. Vi brukar ta och hugga ved på direkten när vi kommer så slipper vi att göra det på morgonen. När vi kommer tillbaka till stugan med våra vedkartonger så har Ann-Katrin dukat fram nystekta hamburgare och läsk till oss. Så otroligt snällt och vi båda blir mållösa men väldigt glada.

20130420-184350.jpg
På STF Ritsem fick vi ett pimpelspö av Andreas som är ansvarig där. Det är ju inte så att vi släpar med oss något isborr men tänker att vi kanske kan använda andras hål någon gång. Här på Hukejaure bor det i natt ett sällskap med fiskare så vi fick låna en borr av dem och gick ut för att testa fiskelyckan. Jag har inte isfiskat sedan tioårsåldern så det kändes väldigt spännande. Första utmaningen blev att komma igenom isen. Den visade sig vara över en meter tjock och det var precis att borren nådde igenom. Niclas som är en rutinerad fiskare visar hur det ska gå till och fixar iordning extraspöet som vi fått låna av Assar. Efter 15 sekunder har han bärgat den första rödingen. Bara en liten men det finns alltså fisk! Jag borrar ett hål till mig och gör klart vårt pimpelspö. Först händer ingenting men plötsligt rör sig linan. Jag rycker snabbt upp men ingen fisk på kroken. Jag gör ett nytt försök och denna gång går det bättre och upp ur hålet kommer en riktigt best till röding som säkert väger åtminstone 40 gram. Det är hur som helst mitt livs första röding så jag känner mig stolt. Den lilla fisken får simma tillbaks i djupet, den hade väl knappast räckt ens för att imponera på en katt. Det nappar bra och vi får upp ett femtontal rödingar på en timme. Tyvärr är det bara småfisk som behagar nappa så det blir ingen fisk till middagen men det var en kul upplevelse.

En annan mäktig naturupplevelse är alla ripor som nu spelar för fullt. Under tiden vi stod och fiskade så sprang ett gäng fjällripor omkring och spelade på cirka 100 meters håll. Vackert och rofyllt. Plötsligt sätter jag hjärtat i halsgropen när en ripa rapar till endast 5 meter bakom mig. Jag vänder mig om och där står det fyra ripor som spelar för fullt. Jag sätter mig på huk med kameran och en av riporna liksom går rakt emot mig och spelar för fullt. Den stanna först när den har 3 meter kvar till mig. Otroligt mäktigt och film på detta kommer att komma framöver.

Ska du ut på stugtur är det värt att lägga på minnet att det i många stugor finns proviantförsäljning. Du behöver alltså inte bära med dig mat för hela turen. I Jämtlandsfjällen finns det proviant i alla stugor och i Lapplandsfjällen i varannan.

/David

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s