De Luxeboende

Dag 84. 29 mars. Sørdal – Stekvasselv 30,5 km 407 möh.

Nej det är inte alltid ren njutning att vara ute på tur. Idag har det snöat kopiöst mycket. Vi började att gå ett par kilometrar efter väg. Det gick fint. Vi mötte plogbilen och då blev det ännu finare. Men 10 minuter senare hade det snöat så mycket att plogbilens framfart inte gjorde sig påmind. Det blev efterhand tungt att gå i den lösa snön.

20130329-212925.jpg
Vi kom senare ut på Røssvatnet som skulle korsas. Detta är numer Norges näst största insjö. Den största är Mjøsa. Jag säger numer den näst största för det har inte alltid varit så. 1955 dämdes Røssvatnet upp och steg med 11 meter och därmed passerade den Femunden. Mycket jord lades under vatten. Jordbruket i trakten påverkades i stor utsträckning. Några fick bidrag för att flytta sina hus undan vattnet medan andra helt sonika fick flytta och söka lyckan på annan plats. Tiden efter andra världskriget expanderade den norska industrin och till detta behövdes mängder med energi. Därför byggdes massor med vattenkraftverk under den här perioden. Ingrepp i naturen som kunde medföra radikala förändringar för den lokala befolkningen. Inte minst för samerna då upphämtningar kunde leda till att betesmarker lades under vatten och att renens naturliga vandringsvägar försvann. Även fiskens levnadsöde påverkas när vattenkraften byggs ut. Vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för möjligheterna att fiska.

Vår väg över Røssvatnet började bra. Solen visade sig och vi fann ett skoterspår att följa. Lunchen avnjöt vi på sjön i solsken med Oxtindarna som utsikt. Fenomenalt vackra fjäll med flera glaciärer. Men efter lunchen drog molnen åter ihop sig och snön började falla ymnigt. Spåren försvann och vi fick slita rejält de 18 kilometrarna över vattnet. Trots att isen faktiskt är platt.

Väl på andra sidan kom vi åter ut på en liten väg som var plogad och det gick betydligt lättare att gå. I öronen pratade Filip och Fredrik i en av sina Podcasts. Ibland förvandlas deras konversationer till tjatter a’la Piff & Puff. Men underhållande. Bland annat pratade dom om en bok som handlade om de fem vanligaste sakerna som folk ångrar i livet. En av dem var att man inte tillät sig att vara lycklig oftare. När jag stod där i snöblåsten. Trött, hungrig, lite blöt och gnällig kom jag på att det faktiskt är helt självvalt att jag befinner mig här. Att jag faktiskt är lyckligt lottad som får möjlighet att göra det som fyller mitt liv med så mycket glädje.

20130329-213110.jpg
Efter ytterligare någon kilometer längs vägen stannade vi till vid en gård för att fråga om vatten. Det var Stekvasselv gård och här fanns det inte bara vatten. Vi blev så väl mottagna av Kari och Håkon. En lång fikastund senare när klockan började närma sig halv åtta bestämde vi oss för att bo över. Här på gården finns det nämligen sängplatser för den som önskar. Så ikväll bor vi inne i ett fantastiskt charmigt hus. Jag sitter i skrivande stund och tänker tillbaka på de tunga timmarna ute i den blöta lössnön, flyttar mig lite närmare brasvärmen och är tacksam över hur dagen utvecklat sig. För tänk vad extra skönt det är att få njuta av lyxen att vara inne efter en hård dag ute.

/Niclas

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s