Strupsång och ullsulor

Dag 76. 21 mars. Nordli-Tunnsjöcenter 24,7 km 430 möh

Att leva det här turlivet är verkligen en förmån. Vi har som jag tidigare nämnt alltid en grundplan för dagen men man vet aldrig vad det ska bli av den. Saker blir inte alltid som vi har tänkt oss men det behöver absolut inte betyda att dagen blir dålig. Igår eftermiddag hade jag till exempel tänkt att sitta på biblioteket i Nordli och fixa med lite grejer. Det gick inte för jag fick migrän och tillbringade eftermiddagen i sängen under en blöt handduk och försökte sova bort så mycket som möjligt av eländet. Tur i oturen dock att det var vilodag och i en stuga.

Kvicknade dock till frampå kvällen och träffade då Björn och André som också går Norge på langs och även de skulle bo i en hytta hos Astrid. Trevligt att dela tankar och språka med någon annan som är ute på samma tur.

För att återgå till migränen så gjorde den att vi fick besöka biblioteket idag igen klockan 08 så att jag skulle kunna skriva ut ett viktigt papper. På biblioteket träffar vi dels en trevlig kvinna som jobbade åt Liarne kommun och ville skriva några rader om oss till deras Facebooksida, trevligt. Där träffade vi också en man som väntade på att gå till tandläkaren. Han tyckte också att detta lät intressant och satte oss i kontakt med en journalist han kände. Dessutom fick vi med oss en påse klubbor som färdkost. Helt plötsligt kändes det väldigt bra att vi inte fått fixat allt där igår.

20130321-203621.jpg
Vi lämnade sedan Nordli och gick mot Kvelia. Låter det namnet bekant? Årets vasaloppssegrarinna heter Laila Kveli och kommer härifrån trakten. När vi kom dit stod det folk på farstubron till Kveli bua, de vinkade med flaggor och ropade ”heja heja” Aldrig förr har vi mötts av ett sådant mottagande. Där bjöds vi på fika och som Norge på langs farare fick vi även varsitt par hemtovade ullsulor. Strax efter oss kom Björn och André dit. Björn visar sig vara professionell strupsångare och joddlare. När träffade du en sådan senast? Så vi och alla andra som besökte butiken kring lunch bjöds på joddling från Romsdalen och strupsång från Mongoliet. Helt klart en mycket unik upplevelse.

20130321-203728.jpg
Den trevliga samvaron på Kveli bua fortsatte ett par timmar och ledde till att vi hamnat på kalas på bygden i afton. Vi har tidigare sagt att vi aldrig tackar nej till en kopp kaffe så nu frågade Niclas vad som gällde när det vankas kalas. Vi kom fram till att vi inte tackar nej då heller. Vi löste det praktiskt på det sättet att vi fortsatte ytterligare någon mil. Där har vi nu lämnat pulkorna och blev hämtade ikväll och tillbakalämnade imorgon.

Man vet som sagt aldrig vart dagen kommer ta vägen. Jag tror att man ibland ska sitta still i den båten som kallas dagen och se vart floden livet för en. Så länge man har koll på den huvudsakliga riktningen och styr undan det som verkar farligt.

/David

Annonser

6 thoughts on “Strupsång och ullsulor

  1. Det artig å følge med på turen deres.
    Dere skriver med en inspirerende positive tone !
    Vet dere om Björn och André har en blogg ?

    • Vad kul å höra att du uppskattar läsningen.

      Tyvärr har de inte någon blogg. Björn går hela turen och André är med så mycket han kan.

      /David

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s