Stor lavinfara just nu

Dag 27. 31 jan Vestredalsvatnet-Lungdalshytta 23,5 km 1100 möh.

Det var skönt att idag få spänna på sig skidorna igen. Det blåste visserligen lite men vi bjöds åter på fina vyer och även solsken. Det var kul att få se bergstoppar igen och inte bara skidtoppar som det varit fallet de senaste dagarna.

Sista milen idag så skidade vi igenom en dramatisk dal med höga bergssidor, spetsiga toppar och snörännor runt omkring. Vi såg dessutom vår första flock med vildren idag. De var cirka trettio djur som stod högt upp på en fjällsida.

I vårt jobb som guider i Jämtlandsfjällen så ägnar vi oss mycket åt att göra bedömningar av lavinrisken. Där håller vi även kortare kurser om laviner. Den kunskap vi samlat på oss har vi nu en väldigt stor nytta av.

En lavin eller snøskred som man säger på norsk är snö som rasar utför en fjällsida.

Hade snön varit vatten hade den runnit nerför fjällsidan och inte legat kvar. Men snökristallerna däremot häktar tag i varandra och i underlaget och blir därför oftast liggandes kvar på fjällsidan.

Ibland kan det dock hända att snön rutschar iväg utmed en fjällsida vilket då kallas för en lavin. För att detta ska ske måste några faktorer uppfyllas.

1. Fjällsidan måste luta mer än 25 grader, alltså vara ganska brant. Som jämförelse kan nämnas att för att en svart slalombacke ska få kallas svart måste den ha en snittlutning på minst 21 grader.

2. Det måste finnas snö.

Vill man undvika laviner ska man alltså undvika branta fjällsidor med snö på. Man ska inte heller färdas nedanför en brant fjällsida med snö. För en lavin kan gå långt, tre gånger så långt som bergssidan är hög.

Det finns två typer av laviner. Lössnölavin och flaklavin. Lössnölavinen börjar i en punkt med att snön rasar iväg och den snön drar sedan med sig mer snö som drar med sig ännu mer. Den farligaste lavinen är dock flaklavinen. Den kallas så för att den är ett helt snöflak som åker iväg. Om man gräver ett hål i snön kan man se att snön ligger i olika lager. Vissa lager är hårda och kompakta andra väldigt mjuka och porösa. Det är detta som är orsaken till att flaklaviner bildas. Nedan kan du se en bild på olika snölager. Jag har känt med fingrarna för att avgöra om de är porösa eller hårda.

20130201-085117.jpg
I början av turen gick vi på hård skare. Under de klara kalla dagarna bildades det successivt mer och mer rimfrost på denna skare. Ett lager fluffig och lätt rimfrost. För några dagar sedan blev det dock varmare väder och snöade ett par decimeter. Denna nya snön bildar ett eget lager snö som ligger på rimfrostlagret som i sin tur ligger på skarlagret. Problemet är dock att de stora rimfrostkristallerna inte tål hur mycket tyngd som helst. Tänk dig att du ställer ut vinglas på ett bord och sedan börjar lägga på spånskivor ovanpå dessa vinglas. De klarar säkert tyngden av både en och två skivor men någonstans kommer gränsen för deras hållfasthet passeras och de kollapsar. Skulle du nu börja luta bordet skulle det gå bra upp till en viss vinkel men sedan skulle spånskivorna glida iväg på glaskrosset och du har en spånskivelavin.

På precis samma sätt fungerar de olika lagren i snön. Rimfroslagret tål inte hur mycket tyngd som helst utan kollapsar till slut. Är lutningen då tillräckligt brant kan det gå en lavin.

Dagen vi skidade från Finse hörde vi ibland dessa kollapser. De kallas för whompf-ljud och är dova brak som man ibland till och med känner i benen. Vi var alltså den sista spånskivan som fick lagret att kollapsa. Hade vi då dessutom befunnit oss på en brant sida hade snön troligtvis åkt sin väg. Lavinfaran var alltså extremt stor redan då och ännu större nu efter gårdagens snö och blåst. Idag har vi hört massa så kallade whompf-ljud så nu undviker vi allt vad brant terräng heter. Lite dålig kvalitet på denna bild men denna lavinkägla såg vi idag och den bekräftar alltså att lavinfaran är hög.

20130201-084858.jpg
Oftast är det den av oss som går först som får snön att sucka till. Ibland har det dock varit så att snön kollapsar först när den andre av oss kommer. Du kan alltså inte vara säker på att det inte kan gå laviner bara för att du ser att någon passerat en brant fjällsida före dig.

Detta var lilla lavinskolan. Den stora är dock betydligt mer omfattande. Det finns så många olika aspekter och förhållande att fördjupa sig inom så att vissa viger hela livet åt att försöka lära sig allt om laviner. Men det enda man helt säkert kan säga om laviner är att man aldrig kan säga något helt säkert om laviner.

Vill du dock lära dig mer kan jag rekommendera att du går en kurs. Då får du en större förståelse för problematiken och lär dig hur du ska agera om du själv eller någon kompis åker med i en lavin.

God tur!

/David

Annonser

2 thoughts on “Stor lavinfara just nu

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s